emeliekronback

ja jag vet jag är sjukt seg på att blogga men här kommer det.
på min födelsedag blev jag kidnappad och taggen med bil runt i lux,har ingen anning var jag varit eller vilke som sett mig med skrafs runt huvudet. tillslut kom jag i alla fall fram till eva-lis där mat, vin, tårta och gott väntade. sen var det utgång. sjukt bra blev det när det var så himla oplanerat från min sida.kvällen blev jätte bra och från stan och hem var jag väldigt catta glad och sjöng om henne hela vägenoch äve ganska länge väll hemma. fått allt återberättat...hahha fick en fin kommentar avtiova och liisen.


"EMelie du är så jävla skön !!
Just nu vispar du med en elvisp, vispar luft och sjunger "^ÅH KATARINA" (vilket du gjortr de senaste 40minutrarna... ojoj Katarina, du ska bara höra, Emelie älskar verkligen dig..
Nu har Anna gjort mat... Gott !!
Tack för en underbar kväll, oj vad vi shejkat.. och ja, GRATTISGRATTISGRATTIS
nu sjunger du,
en KAtarina, hon är min vän, hon ska följa med mig hem... tack KAtaringa för att du har betalat tv-licensen... (har ni detta på film? fan va hon skulle älska mig !!) osvosvosv..
MATMAT"

sen var det ju den sista utgången i lux denna gången.... många hejdå och vi kommer och hälsar på denna kväll.det blev ju så klart kramba. gud vad många roliga kvällar jag har haft där. kommer ihåg först gången jag skulle hitta dit. det tog nog 40 minuter men det ligger max 0 steg från det gamla stället.. hmm...

och sen kom ju familjen och hämtade mig i lux. det blev lite turistande men mest packande från min sida.
ett tårfyllt hej då av linda och barnen. vilken bra familj jag kom till och så himla bra jag har haft det mitt år i luxemburg. råder alla soom inte vet vad dem ska göra att åka som au pair.

och så klart kommer jag mesta av allt att sakna luxemburg och mina tre fina barn
                                   
ludvig                                                 malte                                                       cornelia



sen blev det hem färd med en ful packad bil och en hel familjen kronbäck. lång väg hem men det var lugnt(pappa körde ju) väll hemma ville jag att mamma skulle ta ett kort på mig och all packning men honär tydligen sämre fotorgaf än vad jag trott....



hemma känns bra men det är en konstig känsla, som att jag drömde hela året i lux.. men men lit ledigt sen blir det till att leta jobb... och inga ledsna minner för på lördag kommer ju min favvo eva-lis och hälsar å mig



jag vet jag r seg på att blogga men där kom det

kram emelie